lördag, oktober 27, 2007

Stackars Hägglund är ensam och övergiven

Göran Hägglund är illa ute. KD är nu det enda riksdagsparti som säger nej till homoäktenskap. Moderaterna trummade idag igenom ett rungande ja till könsneutral äktenskapslagstiftning. Dessutom med mycket god marginal, vilket nog svider lite extra för Hägglund som hoppats på stöd från de moderata leden.

Hägglund kommer få svårt att förklara för sina väljare varför de ska sitta stilla i båten och fortsätta stödja alliansenprojektet inför valet 2010. Den ena KD-frågan efter den andra går dem ur händerna. KD lovade sänkt bensinskatt - hur blev det med det - jo, höjd bensinskatt. KD såg länge ut att få som de ville med vårdnadsbidraget och fastighetsskatten - vad blir det av det - jo, en borgerlig kompromiss som jag tror många KD-anhängare är tämligen missnöjda med. När nu en av KD:s viktigaste symbolfrågor ryker all världens väg kommer Hägglund att få det mycket kämpigt i de egna leden.

Jag kan tycka att det blivit lite av en trend att både säga och visa att man är homosexuell. Det överdrivs och skyltas upp på ett sätt som retar mig något. Om två bögar står och grovhånglar på bussen så klart att folk glor och undrar vad de håller på med. Det är inget konstigt att reagera så. Men bögarna vill givetvis ha det till att man är diskriminerande och att man fråntar dem deras rätt att älska vem de vill, om man så mycket som höjer lite försiktigt på ögonbrynen.

Det handlar givetvis inte om diskriminering. Självklart ska homosexuella få hångla med vilka de vill, när de vill och hur de vill, men om de gör det på allmänna platser så får de så vackert räkna med att folk stirrar och kanske rent av skakar på huvudet. Jag hade stirrat vilka som än hade hånglat mitt framför näsan på mig, det har inget med deras sexuella läggning att göra. Jag är dock så gammalmodig att jag tycker man kan hålla sånt för sig själva. Eller iallafall försäkra sig om att omgivningen tycker det är ok.

Jag tycker självklart också att homosexuella par ska få älska varandra och även ingå äktenskap med samma rätt som heterosexuella par. Därför tycker jag att en könsneutral äkenskapslag är bra.

Läs också:
DN: M säger ja till homoäktenskap
SvD: M säger ja till homoäktenskap
Kyrkan vill behålla vigselrätt

www.twingly.se

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hägglund må stå ensam och övergiven i Alliansen, men många svenskar med traditionella värderingar fick idag ännu ett skäl att rösta på Sverigedemokraterna. Jag är bara en av dessa personer.

Anonym sa...

Vad händer med barnen? Vem tar hänsyn till FN:s barnkonvention som säger att barnets bästa ska prioriteras först?
Vad innebär det för ett barn att växa upp med två föräldrar av samma kön eller kanske med tre föräldrar?

Faktum är att BRIS, Rädda barnen och många andra organisationer som arbetar med barn för några år uttalade sig negativt inställda till homoadoptioner, när detta var på väg att legalieras. Dessvärre nonchalerades de rösterna totalt.

Man gör samma sak nu när man vill riva upp en av samhällets starka grundvalar; äktenskapet och kärnfamljen. Man tänker endast på en del vuxna individers egna önskningar, istället för att se till barnens bästa.

Peppe sa...

arash:
En könsneutral äktenskapslag innebär väl inte att man river upp äktenskapet eller hindrar heterosexuella par att ingå äktenskap? Syftet är givetvis att ge alla människor samma rätt att gifta sig, oavsett kön och läggning, det är väl bra?

Vad innebär egentligen ordet kärnfamilj? För mig borde det vara en familj där det finns trygghet, värme och kärlek så att barnen kan växa upp och bli starka, stabila och fördomsfria individer. Vad innebär kärnfamilj för dig?

"Vad innebär det för ett barn att växa upp med två föräldrar av samma kön eller kanske med tre föräldrar"?

Tja, vad tror du? Jag antar att du ser en risk i att barnet ska mobbas av andra barn kanske? Vad beror då det på isåfall, jo att mobbarna uppfostrats till att tycka samma som sina föräldrar, dvs, att det är något onormalt med homosexualitet, något konstigt som man ska fördömma och ta avstånd ifrån.

Genom en könsneutral äktenskapslagstiftning tydliggör samhället att det är okey att vara homosexuell, att de har samma rättigheter som alla andra, det skapar också sundare och mer fördomsfria värderingar till nästa generation.

Anonym sa...

peppe

I den bemärkelse att äktenskapets definition ändras, i alla fall i juridisk bemärkelse, så vill man riva upp äktenskapet. Det ska inte längre vara ett förbund mellan man och kvinna. Det är däri ordets egentliga definition ligger; att det är två kön som kompletterar varandra för att "bli ett" som man säger.

Kärnfamilj för mig är den klassiska mamma pappa barn familjen. Ingen kan säga att detta är något annat än det naturliga förhållandet.

Jag tror inte att det är sunt för barn att växa upp med onaturliga förhållanden, exempelvis vetskapen om att man har "tre" föräldrar; två av samma kön och en av motsatt som var med vid konceptionen.
För att veta konsekvenserna, måste man först testa det här. Med tanke på BRIS', Rädda barnens och alla de andra barnorganisationernas tydliga negativa ställningstagande i frågan om homoadoptioner, är det ett mycket farligt experiment man vill göra med barn.

Homosexuella kan redan ingå partnerskap vilket ger dem samma rättighter/skydd som heterosexuella par.
Det faktum att endast 3% av alla sambopar väljer att ingå juridisk partnerskap (siffran kan vara något heltal hit och dit..) visar på det lilla intresse som egentligen finns för en liberalisering i äktenskapslagen av detta slag.
Detta är alltså endast något av en symbolfråga som en lobbyister arbetat för. På bekostnad av annat.

Peppe sa...

Jo, du har ju rätt i att definitionen av ordet äktenskap ändras från samlevnadsform mellan man och kvinna till samlevnadsform mellan två personer. Det är sant. Personligen har jag dock inga problem med det. Svenska språket förändras i takt med tiden, det är inget konstigt. Den aspekten lägger jag till sidan så länge.

Däremot är det givetvis viktigt att vi inte riskerar att barn far illa. Det är ett mer omsorgsfullt argument som givetvis kan diskuteras.

Du hänvisar till att homosexuella redan har samma skydd och rättigheter, som heterosexuella, genom parnersskapslagen och det är förvisso sant. Det jag inte befriper är på vilket sätt parnerskapslagen bättre undanröjer dina farhågor om att barnen far illa?
Det är väl isåfall lika "osunt" att växa upp med homosexuella föräldrar som ingått partnerskap? Om ditt engagemang verkligen utgår från barnens bästa så förstår jag inte skillnaden vad gäller partnerskap kontra äktenskap?

Tycker du att det är ok med partnerskapslagen - eller är du emot den också?