fredag, juli 20, 2007

Jag saknar Fredrik Reinfeldt

Varför är det så tyst? Varför är alliansen så försiktig? Varför är Fredrik Reinfeldt så frånvarande? Under Almedalsveckan var det fyra partier som var för sig framförde sina åsikter. Jag saknade aliansen. Jag saknade framför allt Fredrik Reinfeldt.

Mona Sahlin, Lars Ohly och Anja Lundby Wedin med flera får trumma ut sin skrämselpropaganda om systemskifte och nedrustad välfärd näst intill oemotsagda.

Vart finns du Reinfeldt? Vågar du inte ta debatten? Saknar du argument? Hur länge ska du vänta? Kanske till år 2010 då det är val igen?

Jag och många andra röstade på alliansen pga att ni var på tårna, ni ville verkligen ta tag i de problem som svenska folket också upplevde som problem. Ni gjorde en verklighetsbeskrivning som kändes mycket riktig i förhållande till den verklighetsbeskrivning som Sossarna åstadkom.

Men ni verkar inte vara på tårna längre, vad kommer det sig, jag förstår inte? Det räcker inte med att ministrarna själva får uttala sig om t.ex. de höjda avgifterna för a-kassan och andra känsliga förändringar som kan vara svåra att se som direkta förbättringar om man inte kan se helheten av regeringens politik. Det är bra att du visar förtroende för dina ministrar men du glömmer bort att det är du som är satt att leda regeringen. En ledare behöver ofta understödja sina mannar utan att för den skull ta över deras arbete. Det ger bilden av en trygg och samlad organisation som har allt under full kontroll.

Sahlin får för stort spelrum och hon är klok nog att utnyttja det.

Det är inte alla som ignorerar det hon säger även om hon inte har kommit med nån ny politik. Det har skapats en onödig oro i sverige om att den svenska modellen kommer att försvinna, att allianspolitiken bara gynnar de redan rika, att den nya regeringen inte bryr sig om de mest utsatta. Sahlin pratar om rättvisa och solidaritet och hon gör det bra.

Detta måste mötas upp av en samlad allians där högste hönset, Reinfeldt, uttalar sig så att folk förstår att det inte finns anledning till oro. Det går som planerat. De förändringar som görs är de förändringar som svenska folket sade ja till. Regeringen bryr sig om de människor som har det svårt... Regeringen kommer inte att montera ned välfärden.

Jag tycker att Borg och de flesta andra i regeringen gör ett bra jobb, men det räcker tyvärr inte om inte Reinfeldt stöttar upp sina ministrar.

Fredrik... vänta inte till 2010... då är det för sent. Dina ministrar behöver support från dig redan idag. Dina väljare förväntar sig ett större engagemang och tydligare ledarskap redan NU !

Eller gjorde vi fel som röstade på dig?

Visby och Almedalsveckan

Det blev Visby och Almedalen även i år. Hyrde en fin 3:a alldeles utanför Östercentrum med allt man kunde önska sig. Det fanns kabeltv och dator med internet och Piano. Fick dessutom låna en cykel av den mycket trevliga tjejen som hyrde ut lägenheten så jag kunde känna mig lite nyttig genom att vissa dagar cykla ned till visby.

Första kvällen blev dock lite pinsam då jag "råkade" sitta sönder soffan i vardagsrummet. Som ni kanske vet vid det här laget är jag inte någon direkt fjäderlätt person varvid soffan gav med sig vid första sittningen och jag blev tvungen att ringa min hyresvärd redan efter några timmar. Hon skrattade gott och sa att det inte var någon fara eftersom soffan var gammal och dessutom var provisoriskt lagad sedan tidigare. Jag behövde inte känna dåligt samvete och hon skulle fixa någon som lagade soffan kommande dag.

Det var en härlig vecka där jag kunde ägna mig åt det jag är intresserad av... nämligen politik, varvat med avkopplande stunder i solen då den behagade lysa. Det blev iallafall två soldagar då jag kunde åka ut till stranden och bara ligga och gassa. Skönt !

Under politikerveckan är det givetvis mest politiker, lobbyister och journalister på plats, men jag tycker det verkar som om det blir fler och fler vanliga människor som liksom jag bara är där för att lyssna, lära och kanske till och med få möjlighet att framföra sina åsikter till personer som kan göra skillnad. Det är kul. Det är Demokrati.

Bloggen lever än...

De få gånger då jag har lite inspiration att gå in och skriva i min blogg så har jag glömt bort lösenordet. Den här gången har jag dock antecknat det på ett säkert ställe så att jag förhoppningsvis kommer in snabbare nästa gång. Ser att senaste inlägget gjordes i Januari, ett halvår sedan. Det var länge sedan... men Bloggen är iallafall fortfarande vid liv...