Jag tycker det är bra att regeringen vidtar åtgärder för att komma till rätta med utanförskapet. Framför allt applåderar jag att det skapats drivkrafter så att folk i större utsträckning ser nån mening med att arbeta. Tjänar man i stort sett lika mycket på att gå arbetslös så klart att många blir passiva. Iallafall om du inte är skolad och saknar möjlighet till ett utvecklande arbete. Bra är också att man satsar stora pengar på rehabilitering och att man involverar företagshälsovården i rehabprocessen.
Jag är mer tveksam till pressen på sjuklingarna. Är den enbart positiv? Ska alla sjuka tvingas testa sin arbetsförmåga på arbetsmarknaden, oavsett ålder och sjukdomstillstånd? Jag har inte fått det helt klart för mig ännu.
Generellt sett tycker jag det är bra att folk inte sitter hemma år efter år utan att försöka (eller få hjälp med) att hitta något lämpligt arbete som passar deras arbetsförmåga, men jag är osäker på hur de fungerar i praktiken. Morsan är idag 63 år och har efter ett helt arbetsliv utvecklat en ryggskada som gör att hon iallafall inte kan arbeta kvar på den gamla arbetsplatsen. Hon blev sjukpensionär i våras.
Kommer även hon tvingas arbetspröva på olika arbetsplatser trots att hon bara har två år kvar till ålderspension, eller hur funkar det?
Förmodligen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar